Glädje

Idag var alltså första gruppträffen på Stresskliniken. Det kändes verkligen befriande och lättsamt. Tänk att du har en sjukdom som du alltid känt dig ensam om. Ingen har förstått riktigt när man har försökt att förklara och plötsligt finns det 6 stycken personer som förstår precis! *Hallelujah moment*

Vi har fått en daglig övning som ska göras just dagligen ;-) Men bara en gång per dag och det handlar om sekunder. Det är en "lätt" uppgift men för en person i stress som har svårt att få vardagen att fungera, kan det bli svårt ändå.

Sorg

Sista gången jag besökte arbetsplatsen gjorde jag en tråkig upptäckt. Eftersom jag tyckte att det kändes en aning klumpigt att ha mina varma vinterskor på mig då jag ändå skulle stanna ett tag tänkte jag att jag skulle byta om till mina Foppatofflor. De hade flyttats på, vilket inte gör något såklart. 

Det var när jag kom nära dem som jag såg det på en gång. Ena gröna toffeln såg mindre ut än den andra! Mycket mindre! Jag provade båda och märkte att den ena inte ens gick att få på!

Så sneglade jag på mina fina, nya, röda ballerina "Foppisar" som låg brevid och till min fasa hade den ena skon krympt i det paret också!

Det var nu jag började undra: Men vad i helvete (ursäkta språket) har hänt medan jag varit borta? Då visade det sig att en äldre kollega hade haft igång en värmefläkt som hon inte haft någon koll på överhuvudtaget. Den hade alltså stått och blåst varmluft på mina inneskor! Och av all värme, som blåst på dem, hade de alltså krympt. Gud så besviken och ledsen jag känner mig över det.

Förutom mina krymplingar till skor så har mina älsklingsvantar på något underligt vis försvunnit alternativt stulits. 

[Uppdatering]

Idag hade jag ju dessutom sönder min fin-fina "pennkopp" som jag köpt på Ikea 

 Farväl mina "Foppisar" & älskade vantar - farväl fina pennkopp *snyft*

 

Mamma

15 februari 2011 20:36

Skönt att det gick bra i dag, har hållit tummarna,
det var svårt på bowllingen att hålla tummarna, kanske var det därför allt gick åt hvete/Kramar mamma

Flickan Duktig

15 februari 2011 20:43

Vad synd! Men du får skylla på krigsskada och motvind ;-) Kramar!

 

Din syster

20 februari 2011 19:43

Usch så trist att dina skor blev förstörda och att koppen gick sönder :(

http://mariaslivpyssel.blogspot.com

Flickan Duktig

20 februari 2011 21:26

Värst är det med skorna. Två par! Vet inte om jag får ersättning för dem :-(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sömnen är väldigt viktig och därför vill jag dela med mig av den här texten som jag hittade på Vårdguiden - Stockholms läns landstings hemsida. [Har dock kortat ned texten lite].   Alla har någon gång upplevt en sömnlös natt på grund av att man ä...

Jag är sinnessjukt rädd för åska. Eftersom det är så jobbigt för mig så tog jag upp det på Stresskliniken på en gruppträff. Då jag pratat om det så kändes det mycket lättare. Igår åskade det här - ganska rejält också. Men jag genomlevde det :-D Hade ...

I evigheter har jag varit förkyld nu känns det som. Men i själva verket är det "bara" 1,5 vecka. Den tiden har i alla fall för mig känts sjukt lång! Hur mycket slem och snor kan det rimligen finnas i en vuxen människas kropp? Tycker att jag inte gör ...

Förra fredagen var det dans på Ersboda Folkets Hus. Blender var det som skulle spela, ett av mina favoritband som sällan spelar här uppe. Därför kände jag att jag verkligen ville komma ut just den här kvällen även fast jag inte kände mig helt på topp...

Som jag har gruvat men ÄNTLIGEN är avstämningsmötet överstökat!   Vanligtvis brukar en handläggare från Försäkringskassan vara med vid sådana möten, men så var det inte den här gången. Blev mäkta förvånad måste jag säga! De som var med på mötet var...